G

Min gamla barndomskompis ligger på BB och efter akut kejsarsnitt på grund av havandeskapsförgiftning är lillängeln på 1610 gram och 43 cm ute. Olika omständigheter (kompisar som har lovat att ringa men inte gjort det, borttappat sms i telefonrymden, glömsk mamma) har jag inte ens vetat om att hon fick åka in till BB i förtid. Det trillade ett par tårar nu när jag fick prata med henne. Jag blir så lycklig av att han har kommit till världen, lilla G. Och att A, trots omständigheterna, mår bättre. Läkarna hade sagt till henne att havadeskapsförgiftning inte går från mamma till dotter, men nu läste jag precis i Vårdguiden från landstinget i Stockholms län att risken att få det är större om ens mamma också hade det. De där läkarna i en annan del av Sverige bör kanske gå en fortutbildning?