Folkskygg

När jag är sjuk, eller fokuserad, är för mig själv några dagar och knappt går utanför lägenheten blir jag mer och mer folkskygg för varje dag som går. Nu är jag både halvsjuk (vätskan från den där spruckna cystan trycker fortfarande mot andra organ i magen och det gör oooont) och fokuserad på uppsatsen. Jag har inte varit utomhus på två dygn och inte duschat sedan i måndags morse. Dessutom har jag dragit på mig samma myskläder varje morgon. Jag njuter. Jag vill fortsätta vara hemma, skriva, softa och ta det lugnt. Ju mer jag är hemma, desto större obehagskänslor får jag av att tänka på att jag ska gå ut från min trygga boning och träffa människor. Idag är det planerat att en kompis plus liten dotter ska komma hit på lunch. Jag måste duscha, göra en snabb dammsugning och byta kläder. Just ja, jag måste ju även laga en tilltalande lunch. Och jag är givetvis inte alls sugen på något av detta. Jag vll fortsätta prestera i min egen sunk.

Det enda jag egentligen saknar med att tillbringa mina dagar så här är min dans och träning, men jag har lovat mig själv att bli bra i magen innan jag sätter igång och svettas.