Obekvämt

Jag har en kompis som jag inte känner mig riktigt bekväm. Jag har insett att när vi har umgåtts den sista tiden så har vi aldrig riktigt trevligt. Givetvis tycker jag att det är hennes fel. Hon ger mig aldrig komplimanger. Hon frågar aldrig mig hur det går med saker (ibland bara kärleksfrågor för att hon själv ska få prata om hur lycklig hon är). Hon skrattar inte åt mina skämt. Nada. Hon pratar, pratar, pratar och till slut blir jag tyst och trött. Det brukar inte hända mig. Grejen är att hon inte är sådan mot vår andra gemensamma kompis.

Nu har jag fått fräsa lite. Lovely skönt med martyrskap då och då.

Och nu ringde hon såklart och var gullig. Grr. Är det mig det är fel på? (Ja, ja, jaaaaa ropar en spökröst.)