Under 2006 bodde jag i fyra länder. Nu har jag återvänt till Sverige för att börja nytt jobb (igen). Smart jobb, men inser att om jag inte ska uppfattas som en latent neurotiker som scury omkring måste jag stanna här ett par år. Hur ska det lyckas? Jag vill ju egentligen inte ens bo i Sverige...måste ju se till att överleva! Kanske gör en blogg mitt liv och mitt nya jobb mer uthålligt (ehhh)? Eller inte, som min chef säger. Förhopningsvis är det inte alltid mina idéer han kommenterar med de orden, för då lär jag ju inte bli långvarig på jobbet.
Jobbiga saker med att vara i Sverige igen:
Att folk tycker att det mest pinsamma som kan hända är att typ trilla in i någon på morgonen på tunnelbanan när föraren av någon anledning gasar och bromsar om vartannat. Att skatten är så hög (även om den har sänkts lite nu, tack!). Att det knappt finns några bra klubbar där killar gillar stora butts. Att fina lägenheter kostar typ 2 miljoner att köpa och det är omöjligt att få hyra en sådan i första hand. Att ghetton med snygga människor inte finns inne i stan, utan man måste typ åka 30 min för att få se något annorlunda än lattemorsor med designbarnvagnar som powerwalkar med en latte i handen (som de typ spiller över sina bebisar så att de får brännskador).
Bra saker med att vara i Sverige igen:
Att mina vänner som adore mig (och vice versa) bor här. Att det finns förståelig morgon-TV. Att det går att köpa mörkt, färskt danskt rågbröd i affären. Att min gamla date är nytänd och vill träffas (btw, det är jag som borde utses till "årets kurdvän 2006" på Södra Teatern imorgon).
Det här ett avstamp för mitt nya liv med nytt jobb i ett nygammalt land och nygammal stad. Min holla sida är min egen lilla pryl som jag gör vad jag vill med, när jag vill.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment