Borta

Jag har tappat P Pan's hjärta någonstans. Det är inte hos mig längre. Eller så har det aldrig varit det på riktigt, helt och fullt. Men det är ingen tröst, mitt hjärta är halvtomt nu, det slår inte lika piggt och friskt idag. Det känner sig lite lurat. Och det saknar att ligga bredvid panens hjärta och sova, eftersom det känner sig tryggare när hans hjärta ligger tätt, tätt bredvid. Så nära man bara kan komma en annan människa. Ni vet sådär tätt att man hör tickandet och känner sig varm och trygg. Man känner att man aldrig vill kliva upp igen, och gå ut, för att möta andras ansikten. Så var det med panen och hans tickande hjärta bredvid mitt tickande hjärta. Den där genuint, varsamma och fina känslan sköljde alltid över mig.

Men plötsligt är hans hjärta, min känsla och allt annat borta. Poff.

Jag har nya och och fina tulpaner hemma. Gula och lila. Men vad gör väl det? Varken det eller totalt -6 kg på vågen kan få tillbaka ett friskt hjärta idag.